Sifon till drinkar – sifon, sodavatten och kolsyrat vatten
Sifon och sodavatten till drinkar: skillnaden mellan sodasifon och gräddsifon, sodavatten vs mineralvatten och tonic, och hur du behåller kolsyran i glaset.
Vill du ha sifon till drinkar är det en sodasifon med kolsyrepatroner (CO2) du letar efter – inte en gräddsifon med lustgas. Sodasifonen gör eget kolsyrat vatten som håller trycket i flaskan, och resultatet blir samma sak som sodavatten: kallt vatten med fina, pigga bubblor.
Här reder vi ut begreppen, går igenom skillnaden mellan sodavatten, mineralvatten, tonic och kolsyrat kranvatten, och visar hur du behåller kolsyran hela vägen ner i glaset. Sist hittar du drinkarna där sodavattnet gör jobbet – highballs, collins, fizz, rickey och spritz.
Vad är en sifon? Sodasifon kontra gräddsifon
Ordet sifon används om två olika saker, och det är lätt att blanda ihop dem. Den klassiska sifonflaskan – på engelska soda siphon eller seltzer bottle – är en tjockväggig flaska med en ventil och ett rör som går ner till botten. Trycket i flaskan pressar ut vattnet när du trycker på handtaget, så att resten av innehållet förblir kolsyrat. Trots namnet fungerar den alltså inte som en hävert, utan med hjälp av övertrycket.
I dag menar de flesta svenskar en gräddsifon när de säger sifon: en metallflaska som laddas med patroner av lustgas (N2O) och används för vispgrädde, skum och espumas. Lustgasen löser sig bra i fett men ger nästan ingen syrlig kolsyresmak i vatten. Därför fungerar den inte för att göra sodavatten.
För drinkar vill du ha en sodasifon eller kolsyresifon, som laddas med patroner av koldioxid (CO2). Koldioxiden löser sig i vattnet och ger den karakteristiska stickiga kolsyran. Patronerna ser likadana ut, så läs på förpackningen. Vissa gräddsifoner tål även CO2-patroner, men kontrollera alltid tillverkarens anvisningar innan du byter gas.
Sifonflaskans historia i korthet
Idén att hålla en kolsyrad dryck under tryck i flaskan prövades i Frankrike redan kring 1790. År 1829 patenterade två fransmän en ventillösning som gjorde det möjligt att tappa upp en del av innehållet medan resten behöll trycket – grunden till den sifonflaska vi känner igen.
Under 1920- och 30-talen stod sifonen på var och varannan bar och hemmabar, och den hör ihop med highballens storhetstid. Efter andra världskriget tog buteljerad läsk och färdigt sodavatten över. I Spanien och Italien är sifonen fortfarande vanlig hemma, och i Argentina levererades påfyllda sifonflaskor långt in på 2000-talet.
Sodavatten till drinkar – vad är skillnaden mot mineralvatten och tonic?
Sodavatten är kolsyrat vatten med en liten tillsats av mineralsalter, ofta natriumvätekarbonat (bikarbonat). Salterna rundar av kolsyrans syrlighet och ger en lätt mineralisk ton. Det är det klassiska valet i en Tom Collins eller en Whisky Highball eftersom det förlänger drinken utan att ta över smaken.
Mineralvatten med kolsyra kommer från en källa och har sin egen, naturliga mineralhalt. Vissa är nästan neutrala, andra tydligt salta. Ett milt mineralvatten fungerar bra i drinkar, men smaka först – ett salt vatten kan dominera en lätt highball.
Tonic är inte vatten utan en läsk: kolsyrat vatten med socker och bittert kinin, ofta med citrus. Den är självklar i en Gin & Tonic men gör en Gin Fizz söt och bitter på fel sätt. Byt alltså inte tonic mot sodavatten rakt av.
Kolsyrat kranvatten, från sifon eller kolsyremaskin, är det mest neutrala alternativet och fungerar i allt där receptet säger sodavatten. Vill du efterlikna sodavatten kan du lösa en liten nypa bikarbonat i vattnet innan du kolsyrar.
Kolsyrat vatten till drinkar – sifon, kolsyremaskin eller flaska?
Färdigt sodavatten i små flaskor är enklast. Välj små förpackningar om du bara gör några drinkar – en stor flaska tappar kolsyran snabbt när den väl är öppnad.
En kolsyremaskin är det billigaste sättet att ha kolsyrat vatten hemma om du dricker det även vid sidan av drinkarna. Kolsyran blir kraftig, och du kan själv styra hur mycket.
Sodasifonen är både vacker och praktisk på en bar eller fest: du tappar precis så mycket du behöver direkt i glaset, och resten håller trycket. En patron räcker normalt till en fylld flaska. Fyll sifonen med iskallt vatten, ladda, skaka ett par gånger och låt den stå kallt en stund innan du serverar.
Så behåller du kolsyran i drinken
Kallt är viktigast. Kallt vatten håller betydligt mer koldioxid än ljummet, så förvara sodavattnet i kylen och gärna även glasen. Använd mycket is – ett glas fullt med is håller drinken kall längre och smälter långsammare än några få bitar.
Häll försiktigt. Luta glaset eller häll sodavattnet längs skaftet på en barsked så att det rinner ner utan att skumma. Varje gång vattnet slår hårt mot is eller botten försvinner bubblor.
Rör så lite som möjligt. Ett eller två lugna lyft med baskeden räcker för att blanda sprit och soda – vispar du runt försvinner kolsyran. Skaka aldrig sodavattnet i shakern: i en fizz eller collins skakar du de övriga ingredienserna och toppar med soda sist.
Highballs – sprit och sodavatten
görs på whisky och sodavatten, gärna cirka 4 cl whisky och 10–12 cl soda i ett högt glas. Samma enkla formel fungerar med gin, lagrad rom eller cognac – välj en sprit du tycker om att dricka ren, eftersom sodavattnet inte döljer något.
Americano är en highball i italiensk stil: rödbitter, röd vermouth och sodavatten. Ranch Water görs på tequila, limejuice och kraftigt kolsyrat mineralvatten – här är det just det mineraliska som är poängen.
Collins, fizz och rickey
är urtypen för en sour som förlängs med sodavatten: gin, citron, socker och soda i ett högt glas med is. Juan Collins är samma idé med tequila.
görs på gin, citron, socker och sodavatten, ofta med äggvita. Ramos Gin Fizz lägger till grädde, äggvita och apelsinblomvatten och kräver en lång skakning. Sloe Gin Fizz görs på slånbärsgin och Morning Glory Fizz på whisky med absint och äggvita.
Gin Rickey är den torraste varianten: gin, lime och sodavatten, utan eller med väldigt lite socker. Den är perfekt för den som tycker att många långdrinkar är för söta. Mojito är också en drink med sodavatten: ljus rom, lime, socker, mynta och en topp soda.
Spritz med sodavatten
I en spritz ger sodavattnet lätthet och drar ner sötman. Aperol Spritz görs på prosecco, aperitifbitter och en skvätt sodavatten. Hugo blandar prosecco med fläderblomssirap, mynta, lime och soda, och Limoncello Spritz är limoncello, prosecco och sodavatten. Fler spritzar hittar du i guiden om drinkar med prosecco.
Vanliga frågor om sifon och sodavatten
Kan man använda gräddsifon till sodavatten? Inte med lustgaspatroner – de ger ingen riktig kolsyra. Vissa gräddsifoner kan laddas med CO2-patroner, men det är bara säkert om tillverkaren uttryckligen godkänner det. För regelbunden användning är en sodasifon bättre.
Kan jag byta sodavatten mot mineralvatten? Ja, oftast. Välj ett milt mineralvatten och smaka av, eftersom salta sorter märks i lätta drinkar.
Hur mycket sodavatten ska man ha i en drink? I en highball brukar man räkna ungefär 2–3 delar soda på 1 del sprit. I en collins räcker oftast 6–8 cl och i en fizz 3–5 cl.
Kan man kolsyra något annat än vatten? En sodasifon är gjord för vatten. Socker, fruktkött och sprit kan skumma kraftigt och täppa till ventilen, så smaksätt hellre i glaset.