Death in the Afternoon – drink med absint och champagne
Death in the Afternoon är Hemingways drink med absint och kall champagne som blir mjölkigt opaliserande. Recept, historien från 1935, val av absint, ersättare och vanliga frågor.
. Den består av bara två ingredienser, absint och champagne, och när de möts grumlas drinken till ett mjölkigt, skimrande ljus.
-drinken förknippas med Ernest Hemingway och publicerades första gången 1935. Här får du ett balanserat recept, historien bakom, förklaringen till den mjölkiga färgen och tips på hur du väljer absint – eller ersätter den.
Det är en drink som är lika spektakulär att se på som att smaka – och en som ska avnjutas långsamt.
INGREDIENSER · 1 DRINK
- 2 cl absint
- 12 cl iskall champagne eller annat torrt mousserande vin
SÅ GÖR DU
- Ställ både glaset, absinten och champagnen i kylen i god tid.
- Häll absinten i det kylda champagneglaset.
- Toppa långsamt med iskall champagne, gärna längs glasets kant så att bubblorna behålls.
- Fortsätt hälla tills drinken får en lätt opaliserande, mjölkig ton. Rör inte – bubblorna blandar drinken.
Hemingways bidrag till So Red the Nose
Drinken delar namn med Ernest Hemingways bok om tjurfäktning från 1932. Receptet publicerades 1935 i So Red the Nose, or Breath in the Afternoon, en samling där trettio kända författare ombads hitta på en drink och döpa den efter en av sina böcker. Boken sammanställdes av Sterling North och Carl Kroch, och Hemingways bidrag kommer först.
Titeln är en ordlek med So Red the Rose, en roman som kommit ut året innan. I sitt bidrag gav Hemingway drinken en egen ursprungshistoria: han skrev att den hittats på av honom själv och tre officerare från det brittiska örlogsfartyget HMS Danae, efter många timmar i hård sjö där de försökt få loss en fiskebåt. Hur mycket av det som är sant och hur mycket som är författarens humor går inte att avgöra.
Hemingway hade en förkärlek för absint, som han lärde känna under sina år i Frankrike och Spanien. Instruktionen är kort: absint i ett champagneglas, fyll på med iskall champagne tills drinken får rätt opaliserande mjölkighet.
Originalet var ovanligt starkt
I originalet anges absinten som en jigger, vilket brukar tolkas som runt 4,5 cl. Med absint som ofta ligger på 60–70 procent alkohol blir det en mycket stark drink, trots att den smakar lätt och bubbligt.
I vårt recept har vi därför valt en mildare dos, 2 cl absint. Det räcker för att få både louche och tydlig örtighet utan att anisen tar över. Vill du ha den ännu mildare går det bra att gå ner till 1 cl.
Smaken
Absintens anis, fänkål och malört möter champagnens friska syra och fina bubblor. Smaken är torr och örtig, och anisen blir mjukare när den späds ut.
Drinken är som mest bubblig de första klunkarna. Absintens oljor dämpar kolsyran något, så den blir lugnare ju längre den står.
Därför blir drinken mjölkig
Den opaliserande effekten kallas louche, eller ouzoeffekten. Absintens smakämne anetol löser sig lätt i alkohol men dåligt i vatten. När champagnen späder ut spriten faller anetolen ut som mycket små oljedroppar som sprider ljuset – och den klara spriten blir mjölkig.
Det är samma fenomen som när absint späds med kallt vatten, eller när pastis och ouzo grumlas i glaset. Champagne har lägre vattenhalt än rent vatten, så grumlingen blir oftast mjukare och mer skimrande än i en traditionell absint med vatten.
Välja absint – och ersättare
Absint är en kraftfull sprit med hög alkoholhalt, vilket gör drinken starkare än den kanske smakar. Det är därför en drink att njuta av i lugn takt.
Välj en absint med god kvalitet och tydlig örtighet. Den billigaste varianten kan ge en skarp och artificiell anissmak. En klar, så kallad blanche, ger en ren och ljus drink, medan en grön absint ger en svagt grönskimrande ton.
Har du ingen absint kan du använda pastis eller annan anisspirit. Den är mildare och sötare, så drinken blir rundare och mindre örtig, och den kallas ibland något annat – men principen är densamma.
Glas och mousserande vin
Ett smalt champagneglas håller bubblorna längst och visar upp grumlingen fint. En coupe ger en mer klassisk 1930-talskänsla men tappar kolsyran snabbare.
Champagne kan ersättas med cava, crémant eller annat torrt mousserande vin. Välj en torr stil, brut, eftersom absintens anis redan upplevs som lite söt.
Variationer
Vill du ha en mildare drink kan du minska absinten till 1 cl. En droppe sockerlag rundar av bitterheten.
En del lägger en sockerbit med några stänk aromatisk bitters i botten av glaset, ungefär som i en Champagne Cocktail.
Fler drinkar med champagne eller absint
Gillar du bubblor i drinken är French 75, Kir Royale och Air Mail är dessutom ett exempel på hur mousserande vin fungerar ihop med rom.
Vill du utforska absintens roll i klassiska drinkar kan du prova Sazerac, där glaset sköljs med absint, samt Corpse Reviver #2 och Monkey Gland. Och är du nyfiken på fler drinkar med koppling till författaren finns Hemingway Daiquiri.
Vanliga frågor
Vad är Death in the Afternoon för drink? Det är en champagnedrink med absint, som blir mjölkigt opaliserande när ingredienserna blandas. Den publicerades 1935 och förknippas med Ernest Hemingway.
Vem uppfann Death in the Afternoon? Receptet kommer från Hemingways bidrag till boken So Red the Nose från 1935. Själv tillskrev han drinken sig själv och tre officerare från HMS Danae.
Varför heter drinken Death in the Afternoon? Den har fått namn efter Hemingways bok om tjurfäktning från 1932. Alla bidrag i boken skulle döpas efter en av författarens egna titlar.
Kan man göra Death in the Afternoon utan absint? Ja, pastis eller annan anisspirit fungerar. Drinken blir då mildare och lite sötare.
Varför blir drinken grumlig? Absintens anisoljor löser sig dåligt i vatten och bildar små droppar när spriten späds ut, vilket ger den mjölkiga effekten som kallas louche.