Margaritans många ursprungsberättelser
Showgirls, socialiter och gränsbarer – flera berättelser gör anspråk på margaritan. Här är de viktigaste, och vad som troligen är sant.
Få cocktails har så många ursprungsberättelser som margaritan. Flera bartendrar, barer och städer har gjort anspråk på att ha skapat den, och ännu fler historier har vuxit fram kring vem den var uppkallad efter.
Sanningen är förmodligen att ingen enskild person uppfann drinken. Men berättelserna säger mycket om hur cocktailkultur föds – i mötet mellan människor, platser och en god portion myter.
- 5 cl tequila blanco
- 2 cl triple sec
- 1,5 cl färskpressad limejuice
- Gör en saltkant på halva glaset och ställ det kallt.
- Häll tequila, triple sec och limejuice i en shaker.
- Fyll med is och skaka hårt i 10–15 sekunder.
- Sila upp i det kylda glaset.
Kärt barn har många namn
Den mest övertygande förklaringen är också den minst romantiska. Margarita är spanska för prästkrage, på engelska daisy. Och daisy var redan under slutet av 1800-talet ett namn på en hel kategori av drinkar: sprit, citrus, något sött och ibland en skvätt sodavatten.
En brandy daisy eller gin daisy var välkända drinkar i amerikanska barer. Att någon vid gränsen till Mexiko började göra en daisy på tequila och översatte namnet till spanska är både logiskt och fullt troligt.
Tidiga recept på tequiladrinkar med liknande uppbyggnad finns dessutom i cocktailböcker från 1930-talet, vilket talar för att drinken växte fram gradvis snarare än uppfanns en enskild kväll.
Danny Herrera och showgirlen
En av de mest berättade historierna handlar om Carlos Danny Herrera, som drev en restaurang mellan Tijuana och Rosarito i Mexiko. Enligt legenden skapade han drinken någon gång på slutet av 1930-talet för en gäst som sades vara allergisk mot all sprit utom tequila.
Gästen ska ha varit en showgirl vid namn Marjorie King, och drinken fick sitt namn efter den spanska versionen av hennes förnamn. Det är en charmig berättelse, men den är svår att belägga.
Herrera berättade själv historien många år senare, och den har återgetts i otaliga artiklar sedan dess. Men det finns inga samtida källor som bekräftar den, och tidpunkten varierar mellan olika versioner av berättelsen.
Socialiten i Acapulco
En annan välkänd historia handlar om Margarita Sames, en amerikansk societetsdam från Dallas som enligt egen utsago blandade drinken på sin semestervilla i Acapulco 1948. Hon sades ha velat servera något nytt till sina gäster och experimenterade med tequila, apelsinlikör och lime.
Problemet med berättelsen är att det finns tidigare omnämnanden av drinken. Även om hon kan ha bidragit till att göra den populär i sina kretsar är det knappast hon som uppfann den.
Ofta nämns att en av hennes gäster hade kopplingar till hotellbranschen och tog med sig receptet hem. Det skulle i så fall förklara hur drinken spreds, men även denna del av berättelsen är svår att bekräfta.
Fler som gör anspråk
Utöver dessa finns ytterligare berättelser. En bartender i Ciudad Juárez sägs ha skapat drinken på 1940-talet efter att ha missförstått en beställning, och flera barer i Texas och Kalifornien har sina egna historier.
Gemensamt för de flesta är att de utspelar sig vid gränsen mellan USA och Mexiko under förbudstiden eller strax därefter, när amerikaner reste söderut för att besöka barer och tequila blev allt mer känt norr om gränsen.
Det är också värt att nämna att margaritan har en nära släkting i Storbritannien. I en brittisk cocktailbok från 1930-talet finns en drink kallad Picador med i princip samma ingredienser, vilket visar att idén låg i tiden på flera håll samtidigt.
Från gränsbar till världsklassiker
Oavsett ursprung blev margaritan under andra halvan av 1900-talet en av världens mest populära cocktails. En viktig milstolpe var 1971, då en restaurangägare i Dallas byggde om en mjukglassmaskin för att göra frusna margaritor i stor skala. Maskinen finns i dag i samlingarna på Smithsonian i Washington.
Margaritan har fortsatt att utvecklas med varianter som Tommy's Margarita med agavesirap och olika fruktiga versioner. Men grundidén från de gamla daisy-drinkarna lever kvar: sprit, citrus och något sött i perfekt balans.