Campari och Milano – aperitivo, Camparino och stadens barkultur
Campari och Milano hör ihop: från Caffè Campari i Galleria 1867 och baren Camparino till Americano, Negroni och Sbagliato på Bar Basso. Så föddes aperitivon.
Det knallröda bittret Campari är i dag en självklar ingrediens i klassiker som Negroni och Americano. Men drinkens historia är oskiljaktig från en stad: Milano.
Här, i hjärtat av norra Italiens handelsstad, växte en barkultur fram som kretsade kring aperitivo – stunden före middagen då man träffas över ett glas och något litet att äta.
I den här texten följer du Campari från ett kafé i Galleria Vittorio Emanuele II till baren Camparino och Bar Basso, och får veta vilka drinkar som föddes längs vägen – och vilka ursprungsberättelser som fortfarande är omstridda.
INGREDIENSER · 1 DRINK
- 3 cl röd aperitivobitter
- 3 cl söt vermouth
- Toppa sodavatten
SÅ GÖR DU
- Fyll ett tumblerglas med is.
- Häll i bittern och vermouthen.
- Toppa med en skvätt sodavatten.
- Rör om försiktigt och garnera.
Gaspare Campari och ett nytt bitter
Historien börjar med Gaspare Campari, som enligt den etablerade berättelsen skapade sitt bitter i Novara, väster om Milano, kring 1860. Receptet var och är fortfarande en hemlighet, men det bygger på en infusion av örter, kryddor och frukter i alkohol och vatten.
Några år senare flyttade Campari till Milano. I september 1867 öppnade han Caffè Campari i den nybyggda Galleria Vittorio Emanuele II, den eleganta glastäckta passagen intill domkyrkan, med utsikt mot Piazza del Duomo. Läget var perfekt – mitt i stadens sociala och kommersiella centrum.
Samma höst föddes sonen Davide, enligt företagets egen historieskrivning i själva kaféet. Han skulle senare ta verksamheten långt utanför Galleria.
Den karakteristiska röda färgen kom under lång tid från karmin, ett färgämne utvunnet ur sköldlöss. Företaget slutade använda karmin 2006 och använder i dag andra färgämnen, men den klara röda nyansen har förblivit dryckens signum.
Vad är Campari och hur smakar det?
Campari är en italiensk bitter, ofta kallad aperitivobitter, som traditionellt dricks före maten. Smaken är tydligt bitter med inslag av pomerans och apelsinskal, örter och en lätt kryddighet, balanserad av en viss sötma.
Den är betydligt torrare och bittrare än de lättare, orangea aperitiverna som används i Aperol Spritz. Därför dricks den sällan ren, utan oftast utspädd med sodavatten, vermouth eller juice.
Alkoholhalten har varierat över tid och mellan olika marknader, men brukar ligga runt 25 procent. Kolla etiketten om du blandar efter mått och vill ha samma balans varje gång.
Aperitivo blir ett begrepp
Under slutet av 1800-talet blev det populärt bland Milanos borgerskap att ta en bitter dryck före middagen. Tanken var att bitterheten skulle väcka aptiten, därav ordet aperitif, från latinets aperire, att öppna.
En populär blandning var Milano-Torino: Campari från Milano och söt vermouth från Turin, där vermouthtillverkningen hade djupa rötter. Med en skvätt sodavatten blev den lättare och fick senare namnet Americano.
Varför den heter så är inte helt klarlagt. Den vanligaste förklaringen är att drinken var populär bland amerikanska besökare, men det finns flera anekdoter och ingen av dem går att belägga säkert.
Aperitivon handlade inte bara om drycken. Det var ett socialt ritual, ett sätt att avsluta arbetsdagen och umgås innan kvällsmaten.
Davide Campari och moderniseringen
Gaspares son Davide Campari tog över verksamheten och förvandlade den till en internationell succé. Han satsade på produktion i större skala och på reklam, och lät under början av 1900-talet konstnärer som Fortunato Depero och Leonetto Cappiello göra affischer och annonser som i dag räknas som klassisk italiensk reklamkonst. Cappiellos affisch från 1920 med en liten figur insvept i ett apelsinskal är en av de mest kända.
År 1932 lanserades Campari Soda, en färdigblandad aperitif i en liten konisk flaska designad av Depero. Den blev en ikon i sig och visar hur tätt drycken var förknippad med den moderna, urbana livsstilen i Milano.
Davide var också noga med att produkten skulle vara konsekvent i smak, oavsett var den serverades. År 1904 flyttade produktionen till en större fabrik i Sesto San Giovanni strax utanför Milano, och där lades grunden till ett företag som så småningom skulle exportera till stora delar av världen.
Camparino och Bar Basso
Baren Camparino öppnade 1915 vid ingången till Galleria Vittorio Emanuele II, mitt emot faderns gamla kafé. Davide Campari skapade den som en hyllning till Caffè Campari, och den beskrivs ofta som Milanos första ståbar, där man tog sin aperitivo stående vid disken. Baren blev en mötesplats för stadens aperitivo-kultur och finns kvar än i dag.
Senare skulle en annan Milanobar sätta sitt avtryck. På Bar Basso skapades enligt den kända berättelsen Negroni Sbagliato, den misslyckade Negronin, när bartendern och ägaren Mirko Stocchetto av misstag hällde mousserande vin i stället för gin. Drinken blev en klassiker i sig och fick ett stort uppsving långt senare.
Exakt när Sbagliaton skapades är oklart. Barens egen familj och de flesta källor anger 1972, men årtal som 1967, 1968 och 1969 förekommer också. Oavsett datum visar den hur Milanos barer fortsatte att förnya sig med samma grundingredienser som funnits i staden i över hundra år.
Negroni – Florens, inte Milano
omkring 1919 ha bett bartendern på Caffè Casoni att förstärka sin Americano med gin i stället för sodavatten.
och Americano.
Drinkar som bär Milanos aperitivo
.
är den lättare kusinen med mousserande vin, medan Garibaldi blandar bittern med färskpressad apelsinjuice. Bicicletta, med vitt vin och sodavatten, är en annan enkel aperitivo från norra Italien.
Bland drinkarna med whisky finns Boulevardier med bourbon i stället för gin och Old Pal med rågwhisky och torr vermouth. Jungle Bird visar att bittern fungerar lika bra i en tropisk rumdrink med ananas och lime.
Milanos arv i världens barer
Det som började som ett lokalt bitter i norra Italien har blivit en av barvärldens viktigaste ingredienser. Negroni, Americano, Boulevardier och Old Pal är bara några av de drinkar som inte skulle finnas utan det.
Och aperitivo-kulturen har spridit sig långt utanför Italien. Tanken att ta ett lätt, bittert glas före middagen i lugn och ro, gärna med något salt att äta, är kanske Milanos finaste exportvara.
Aperitivon behöver inte heller innehålla alkohol. Ett glas alkoholfri bitter med tonic eller sodavatten, is och en apelsinskiva fångar samma stämning, och i dag finns flera alkoholfria röda aperitiver att välja mellan.
Vanliga frågor
När grundades Campari? Gaspare Campari skapade sitt bitter omkring 1860 i Novara och öppnade Caffè Campari i Milanos Galleria Vittorio Emanuele II 1867.
Vad är Camparino? Camparino är en bar i Galleria Vittorio Emanuele II i Milano, öppnad 1915 av Davide Campari. Den är en av stadens mest kända platser för aperitivo och ligger vid passagens ingång mot domkyrkan.
Var uppfanns Negroni Sbagliato? Enligt berättelsen på Bar Basso i Milano, där Mirko Stocchetto av misstag använde mousserande vin i stället för gin. Oftast anges 1972, men årtalet är omstritt.
Vad är skillnaden mellan Milano-Torino och Americano? Milano-Torino är bitter och söt vermouth. Americano är samma drink förlängd med sodavatten, vilket gör den lättare och mer törstsläckande.
Kommer Negroni från Milano? Nej, enligt den vanligaste berättelsen skapades den i Florens omkring 1919, men både platsen, årtalet och personerna bakom är omstridda.