Isen som förändrade cocktailen – Frederic Tudor och ishandeln
Hur kom isen in i drinken? Berättelsen om Frederic Tudor, mannen som skeppade sjöis från New England till tropikerna och skapade en ny industri.
I dag tar vi isen i drinken för given. Men för drygt 200 år sedan var is en lyx som bara fanns där vintern var kall och bara under en kort del av året.
Att isen blev en vardagsvara, och att cocktailen därmed kunde utvecklas till det den är, har mycket att tacka en envis affärsman från Boston för. Han hette Frederic Tudor och blev känd som Ice King.
- 9 cl torr sherry, till exempel amontillado eller fino
- 1,5 cl sockerlag
- 2 st apelsinskivor
- Lägg apelsinskivorna och sockerlagen i en shaker och tryck lätt.
- Tillsätt sherry och is och skaka kort men ordentligt.
- Sila upp i ett högt glas fyllt med krossad is.
- Garnera med färska bär och servera med sugrör.
En galen idé
Frederic Tudor föddes i en välbärgad familj i Boston 1783. I början av 1800-talet fick han idén att skära is från de frusna sjöarna i New England och skeppa den till varma länder i Karibien.
Hans första frakt gick 1806 till ön Martinique. Många trodde att han var galen, och resultatet blev ett ekonomiskt bakslag. Isen smälte, kunderna förstod inte vad de skulle ha den till och det fanns inga ishus att förvara den i.
Tudor gav ändå inte upp. Under de kommande åren drabbades han av stora förluster och satt till och med i fängelse för skulder, men han fortsatte att förfina sin affärsidé.
Sågspån och ishus
Lösningen låg i isoleringen. Tudor experimenterade med olika material och fann att sågspån, en restprodukt från sågverken, skyddade isen väl under transporten. Han byggde också välisolerade ishus i hamnarna där isen skulle säljas.
En annan viktig förändring kom på 1820-talet när hans medarbetare Nathaniel Wyeth utvecklade en hästdragen isplog som skar isen i jämna block. Det gjorde skörden mycket snabbare och blocken lättare att stapla.
Snart skeppades is inte bara till Karibien utan till södra USA och så långt bort som Indien. Den första frakten till Calcutta på 1830-talet väckte stor uppmärksamhet.
Isen som lyfte drinkarna
När isen blev billigare och lättare att få tag på förändrades sättet att dricka. Bartenders i amerikanska städer började använda is för att kyla och späda drinkarna, och nya drinkstilar växte fram.
Sherry Cobbler, en drink av sherry, socker och citrus över krossad is, blev en sensation under mitten av 1800-talet. Det var också en av de drinkar som gjorde sugröret populärt, eftersom det var svårt att dricka genom isen.
Även juleps och smashes, där is och mynta stod i centrum, fick sitt stora genombrott. När Jerry Thomas gav ut sin berömda bartenderbok 1862 var is en självklar ingrediens.
Walden och slutet på en era
Ishandeln blev en stor industri. Is skars från många sjöar i New England, däribland Walden Pond där författaren Henry David Thoreau bodde. Han beskrev hur arbetarna skar isen och funderade över att vattnet från hans sjö kanske skulle drickas i Indien.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ersattes den naturliga isen gradvis av maskinellt framställd is. Den var renare och kunde tillverkas var som helst, oavsett klimat.
Men grunden var redan lagd. Tack vare Tudors envishet hade is blivit en självklar del av baren, och cocktailen hade fått sitt viktigaste verktyg.
Isen i dag
I moderna barer har isen återigen blivit ett hantverk. Stora klara iskuber, krossad is och isblock som huggs för hand är tillbaka. Det är ett tecken på att isen fortfarande är en lika viktig ingrediens som spriten.
Nästa gång du lägger en iskub i glaset kan du tänka på att det en gång var en lyx som krävde skepp, sågspån och mycket envishet.