Bitters – från medicin till cocktailens krydda
Bitters började som apoteksvaror och blev cocktailens viktigaste krydda. Följ historien från 1700-talets elixir till dagens barhyllor.
Några droppar ur en liten flaska kan förändra en hel drink. Bitters är koncentrerade extrakt av örter, rötter, barker och kryddor i alkohol, och de används i så små mängder att man lätt glömmer bort dem.
Men utan bitters hade cocktailen som vi känner den kanske aldrig funnits. Historien om bitters är historien om hur apotekets elixir blev barens viktigaste krydda.
- 5 cl bourbon eller rye whiskey
- 1 st sockerbit, eller 0,5 cl sockerlag
- 2–3 dash Angostura bitters
- 1 skvätt vatten
- Lägg sockerbiten i glaset och droppa bitters över den.
- Tillsätt en skvätt vatten och mosa tills sockret lösts upp.
- Lägg i en stor iskub och häll i whiskyn.
- Rör om i 20–30 sekunder.
- Pressa apelsinzest över glaset och lägg den i drinken.
Apotekets elixir
Att lägga beska örter i alkohol är en gammal tradition. Under medeltiden och tidigmodern tid gjorde munkar och apotekare extrakt som skulle hjälpa matsmältningen och stärka kroppen, enligt den tidens föreställningar.
I England fick en apotekare vid namn Richard Stoughton patent på ett bitterelixir redan i början av 1700-talet. Sådana produkter såldes som läkemedel och fick ofta följa med till de amerikanska kolonierna.
Det var inte långt till att folk började blanda sina bitters med sprit och socker för att göra dem mer drickbara. Gränsen mellan medicin och njutning var flytande.
När cocktailen fick sin definition
År 1806 publicerade en tidning i Hudson i delstaten New York en av de första kända definitionerna av ordet cocktail. Den beskrevs som en blandning av sprit, socker, vatten och bitters.
Det betyder att bitters var en självklar del av cocktailen från början. Det var just bitters som skilde en cocktail från andra blandningar som slings och toddies, som saknade dem.
Under 1800-talet växte utbudet av bitters kraftigt, och de första barböckerna innehöll många recept där några droppar var avgörande.
Angostura och Peychaud's
Två av de mest kända bitters har överlevt sedan 1800-talet. Angostura bitters skapades av den tyske läkaren Johann Gottlieb Benjamin Siegert i staden Angostura i Venezuela på 1820-talet. Produktionen flyttades senare till Trinidad, där den fortfarande sker.
Peychaud's bitters kommer från New Orleans, där apotekaren Antoine Amédée Peychaud tog fram sin röda, anisdoftande bitter under första halvan av 1800-talet. Den är i dag oskiljaktig från Sazerac, stadens mest kända drink.
Nedgång och återkomst
Förbudstiden i USA på 1920-talet blev ett hårt slag för bitters. Många tillverkare försvann, och efter förbudet var intresset för komplexa klassiska drinkar mindre. Under flera decennier fanns det knappt mer än ett par sorter att köpa.
När cocktailkulturen fick ett uppsving kring millennieskiftet återupptäckte bartenders de gamla recepten. Apelsinbitters, som nästan helt försvunnit, kom tillbaka, och snart dök det upp bitters smaksatta med allt från rabarber och selleri till choklad och kaffe.
I dag gör många bartenders sina egna bitters, och utbudet är större än någonsin.
Så använder du bitters
Tänk på bitters som kryddor. De förstärker, balanserar och binder ihop andra smaker. Några droppar i en Manhattan eller en Old Fashioned gör drinken mer komplex och mindre söt.
Börja försiktigt. En dash är ungefär en snabb skakning ur flaskan, och det är lätt att ta för mycket. Prova också en droppe bitters i en enkel drink med tonic eller sodavatten för att lära känna smaken.